Det som senare skulle bli Film i Väst startade sin verksamhet i Älvsborgs län, kring 1990 då kulturnämnden i landstinget antog ett mediepolitiskt handlingsprogram. Syftet var tidigt att bygga en hel struktur inom filmområdet.
Inledningsvis arbetade man med att skapa förutsättningar för amatörer att skapa film själva, att skapa bra visningstillfällen och ett utvecklat biografutbud i regionen. Ett nät av lokala video- och medieverkstäder byggdes upp, initierades från regional nivå, men drevs kommunalt eller i föreningsregi. Skolbioverksamhet byggdes upp på liknande sätt, med den skillnaden att här fanns statliga medel för den som
lokalt ville påbörja ett arbete.
Film i Väst har sedan starten drivits som en enhet inom Landstinget i Älvsborg och blev vid bildandet av Västra Götalandsregionen 1999 ett av regionen helägt aktiebolag. Arbetet med amatörfilmare, visningsmöjligheter, utbildning och skolor ledde efter hand fram till att man tydligare satsade på att skapa möjligheter för att göra professionell film.
Man arbetade med unga filmare och byggde sakta upp strukturer för teknik, efterbearbetning och finansiering, för att kunna göra film i större skala. I mitten på 1990-talet gjordes ett par långfilmer och en hel del kort- och dokumentärfilmer men finansieringen var ännu ett stort problem.
Lösningen kom när Film i Väst 1996 fick igenom en ansökan om EU-medel, Mål 2 Fyrstad. Genom medel från EU och andra finansiärer kunde Film i Väst på allvar sätta igång med en professionell produktion 1997. Ansökan byggdes kring att skapa dessa resurser; ett visst kapital att stödja långfilmsproduktion med, uppbyggnad av tekniska förutsättningar för efterarbete och etableringsstöd till ett långfilmsproducerande bolag.
I anslutning till detta flyttade Film i Väst från Alingsås till Trollhättan, EU-medlen kunde sökas från Trollhättan, som var ett utsett stödområde mål 2B, vilket Alingsås inte var. Även i flera andra avseenden fanns bra möjligheter för att bedriva omfattande filmproduktion i Trollhättan/Fyrstad
Den satsning som reellt påbörjades 1997 kom att samspela med en rad faktorer som påverkade den nordiska filmindustrin. För den västsvenska filmsatsningen var dessa faktorer mycket gynnsamma.
Film i Väst ägs av Västra Götalandsregionen. Den regionala utvecklingsnämnden och den regionala kulturnämnden är uppdragsgivarna. Bolaget har de senaste åren omsatt ca 60 miljoner kronor per år. Film i Väst har sitt kontor i Trollhättan på det gamla Nohabområdet. Verksamheten finansieras av Västra Götalandsregionen, EUs regionala strukturfonder, Trollhättans, Vänersborgs, Uddevallas och Lysekils kommuner, kommunerna i Norra Bohuslän och Dalsland, av Svenska Filminstitutet samt av intäkter från producerad film.
Film i Väst arbetar idag huvudsakligen med samproduktion av långfilm men även med kort- och dokumentärfilm, distribution, skolbio- och biograffrågor samt uthyrning av filmstudior. Utöver detta finns också ett mål om att främja en tillväxt av infrastrukturen för regional film- och medieindustri, vilket har n tydlig näringspolitisk aspekt.
Film i väst flyttade från Alingsås till Trollhättan 1997. I Trollhättan, på det gamla Nohabområdet fanns lediga lokaler och möjligheter att bygga en filmstudio. Det fanns också en betydande lokal aktivitet i Trollhättan inom film och media som Film i väst medverkat till att bygga upp.
De EU-medel som sedan stark kom att bidra till Film i västs framgång hade sitt i att Fyrstad under den allvarliga krisen i mitten på 1990-talet blev klassat som ett stödområde för EUs mål 2B, omställning av industriregioner. Flytten till Trollhättan kan ses i ljuset av att där fanns bättre finansieringsmöjligheter, utöver att det passade in i utvecklingsplanerna för Trollhättan och Nohab-området (Innovatum).
Man bör också komma ihåg att uppmaningen till att utveckla en ny näringsgren kom i en period då kommunerna i Fyrstadsområdet under olika perioder genomlidit ekonomisk stagnation inom traditionella industrigrenar fanns det i Trollhättan en medveten strävan till att bredda näringslivet.
Det stora beroendet till några få företag, fr.a. inom transportmedelsindustrin, hade visat hur sårbart Trollhättan var vid en kraftig konjunkturnedgång. Kommunen var därför öppen för nyetableringar i andra branscher, även om det innebar kostnader för kommunen. Det var dock långt ifrån någon självklar process att etablera filmindustrin, i en kommun som i hög utsträckning definierade sig utifrån en storskalig tillverkningsindustri och teknikutveckling var det inte självklart att acceptera att man satsade på en film och media, där traditioner och tankesätt är annorlunda än i den etablerade industrin.
Händelsen, flytten från Alingsås till Trollhättan berodde på ett antal strukturella faktorer rörande finansiering, lokaler mm men enskilda människors aktivitet och engagemang spelade också en viktig roll. Det fanns personer som hade visioner för Film i Väst och såg möjligheter i Trollhättan som varken den politiska ledningen eller invånarna i Trollhättan kunde ana. Detta betonar att i alla processer kan enskilda människors initiativ och engagemang vara av stor eller avgörande betydelse.
Efter de utökade finansieringsmöjligheterna och flytten till Trollhättan har Film i Väst expanderat snabbt. Man har till idag byggt upp tre filmstudior, dragit till sig ett antal företag inom filmbranschen och medverkat till ungdomsverksamhet, etablerandet av utbildningar mm.
Fram till och med 2004 har Film i Väst varit med och samproducerat över 70 långfilmer samt att antal produktioner för TV, dokumentärer mm. Omsättningen har sedan 1992 ökat från 1 miljon till 21 miljoner 1997 till 56 miljoner 2001. Trots att det handlar om att samproducera kommersiell film är Film i Väst inte en rent kommersiell aktör, verksamheten ägs av Västra Götalandsregionen, finansieras med offentliga medel och det målet är inte bara att tjäna pengar åt företaget.
Film i Väst spelade en viktig roll för utvecklingen på gamla Nohab-området och har direkt bidraget till att film och media har blivit en profil för Trollhättan.
Genom Film i västs framgång och expansion har Trollhättan/Fyrstad blivit Sveriges ledande område för långfilmsproduktion. Fr.a. genom Film i väst men och genom andra regionala filmsatsningar har förutsättningarna för filmproduktion och filmpolitik kraftigt förändrats i Sverige. Denna regionala satsning har haft nationellt betydelse, och även börjat att verka på en internationell marknad.
En direkt följd av Film i Västs närvaro i Trollhättan och dess framgång har varit att ett betydande antal företag och aktörer inom film och media etablerats i området och även att många människor inom branschen kortare eller längre tid arbetat i Trollhättan och regionen.
Det har byggts upp en infrastruktur kring filmen som tidigare nästan helt saknades i Västsverige. Alltifrån företag som sysslar med rekvisita och service till utbildningar om filmproduktion och manusskrivande.
Etableringen av ett antal företag inom film- och media har också direkt påverkat Trollhättan och Fyrstad, den har haft en positiv effekt för näringslivsutveckling och sysselsättning i området även om det inte är helt klart vad detta betytt för den ekonomiska utvecklingen i stort och kan vara svårt att mäta hur omfattande och bestående den är. Filmindustrin lär aldrig kunna ersätta den storskaliga industrin?
Film i västs framgång har också gjort att filmindustrin fått ett ökat anseende i regionen och man har från kommuner, regionen och näringslivet försökt hitta kopplingar mellan filmproduktion och andra näringsgrenar. Man har sett möjligheter till att dra nytta av den kompetens och framgång som kommit i och med omfattande filmproduktion. Ett sådant mål är att främja en tillväxt av infrastrukturen för regional film- och medieindustri.
Det är fortfarande oklart om filmproduktionen och de verksamheter/företag som finns i anslutning till produktionen påverkat eller hittat samverkansformer med andra delar av näringslivet. Det kan för Trollhättan vara en viktig framtidsfråga om filmindustrin blir en isolerad ö eller hittar kopplingar som kan leda till att denna sektor på sikt får en större betydelse för hela näringslivet.
Man kan hävda att filmindustrin har tillkommit som ett ganska udda element i Trollhättan och Fystadsområdet, där andra näringsgrenar, inriktningar och traditioner varit gällande. Det kunde nog vara svårt i början för filmen att hävda sina intressen i en region där tillverkningsindustrin så starkt dominerade. Filmens intåg som en viktig del av näringslivet innebar något av en kulturkrock och det kan vara svårt att ännu avgöra om filmindustrin på lång sikt kommer att vara en främmande fågel, en separat del, eller viktig och integrerad del i en förändrad näringslivsstruktur?
En effekt av Film i västs utveckling är också att Trollhättans stad och Fyrstadskommunerna har blivit en viktig finansiär till filmproduktionen. Trollhättan satsar pengar i Film i väst och är därigenom en direkt intressent i dess verksamhet. Anledningen till Trollhättans engagemang, och de övriga Fyrstadskommunernas, är ju att man ser stora samhällsekonomiska vinster, såväl när det gäller arbetsmarknad och näringslivsutveckling som rykte och image (varumärket Trollhättan). Hur dessa investeringar i Film i väst faktiskt har utfallit är inte helt klarlagt, dess samhällsekonomiska effekter i bred mening är inte enkla att kartlägga.
Tillväxten av ett regionalt filmcentra har också inneburit stora förändringar för regionen och Trollhättan. Staden marknadsför sig numera under namnet .Trollywood.. Etableringen av en filmindustri har haft en tydligt positiv effekt för kommunen och närliggande område.
I början av 1990-talet framstod Trollhättan i media som en stad i djup kris med uppsägningsvågor i den traditionella industrin och svåra rasistproblem. Idag är bilden annorlunda, filmproduktionen har onekligen gjort att företag etablerats och nya arbetstillfällen skapats men det är inte bara i antalet arbetstillfällen som filmproduktionen haft betydelse.
Arbetstillfällena har ofta handlat om korta intensiva arbetsprojekt där människor pendlar in eller kortare tider bor i Trollhättan. Viss servicenäring får periodvis mer att göra och ett antal enmans- eller fåmansbolag har uppstått i direkt anknytning till Film i Väst men ännu har filmindustrin inte gjort något stort avtryck på arbetsmarknaden.
En kanske minst lika viktig konsekvensen av Film i Väst är kanske istället image- och PR-värdet för Trollhättan, även om detta värde är svårt att bestämma ekonomiskt. Effekterna av filmindustrin är svårbedömda, det kan vara svårt att skilja på fakta och mytbildning kring filmindustrins ekonomiska betydelse. Det är dock klart att Film i väst och filmproduktionen trots att effekterna ännu inte är helt klarlagda ändå har en stark ställning exempelvis inom den lokal och regional näringspolitiken.
Det är tydligt att denna nya näringsgren med filmproduktion har haft en markant påverkan på Fyrstadsregionen som helhet och inte minst på Trollhättans kommun. Påverkan är kanske tydligast när det gäller synen på Trollhättan, både från invånare och utomstående. Trollhättan har starkt kommit att förknippats till film vilket varit positivt för staden i många sammanhang. Om detta förbättrade rykte verkligen inneburit några konkreta fördelar för Trollhättan är dock svårare att säga. Är det fler människor eller företag som kan tänka sig att flytta till Trollhättan på grund av de positiva bilderna? Eller har detta störst effekt på de som redan bor i staden?
Film i väst och filmproduktionen har betytt en ny profil för Trollhättans stad och dess invånare. Fyrstadsområdet och framför allt Trollhättan har blivit en viktig och uppmärksammad del i upplevelseindustrin, en näringsgren som tillätts en starkt ökad betydelse under det senaste decenniet.
Det finns direkta effekter av filmindustrin för näringslivet i Trollhättan men vilka de långsiktiga betydelserna blir är svårare att säga något om. Dels finns frågan om Film i väst kommer att vara en långsiktig aktör i området, om Trollhättan under lång tid framöver kommer vara centrum för svensk filmproduktion? Dels är frågan om denna nya näringsgren förändrar näringslivsklimatet/kulturen i området. Rimligen har Film i väst och filmindustrin visat att det finns nya utvecklingsvägar utanför den traditionella tillverkningsindustrin men om detta leder till en grundläggande förändring av kommunens eller näringslivet strategier är svårare att säga?
De internationella filmer som gjorts i Trollhättan kan ha medverkat till att tydliggöra Trollhättan på ett internationellt plan, på liknande sätt som de stora exportindustrierna under en längre tid gjort. För Trollhättans del kan man kanske se detta som ytterligare en del i en internationell orientering, genom invandring och näringslivet har det under lång tid funnits bosatta och arbetande med utländsk bakgrund.
Film i väst och filmproduktionen har också inneburit en ökad inpendling av arbetskraft. Många av dem som arbetar inom filmen bor inte på produktionsorten utan pendlar periodvis. På detta vis har kanske filmindustrin ännu inte givit så tydliga resultat rörande inflyttning som kommunen som andra verksamheter av samma storleksordning kunnat ge. Effekten har snarare inneburit fler arbetstillfällen och ökad inpendling till Trollhättan, men kanske inte någon ökad inflyttning.
Man kan skönja att initiativet, uppbyggnaden samt det vidare utvecklingsarbetet av Film i väst är till stor del ett resultat av lokala och regionala intressenters vision att skapa någonting nytt. I Sverige har statens stöd till filmproduktion traditionellt karaktäriserats av en kombination mellan kultur- och näringslivspolitik. Tanken har tidigare varit att ge stöd till film av god kulturell kvalité snarare än att ge stöd till en bransch som kan skapa regional industriell utveckling. Det är dock tydligt att trenden ändrats under senare år. Kulturella aktiviteter ses idag mer som en näringslivsaktivitet som kan skapa ekonomiskt överskott och arbetstillfällen.
Vad som därför kanske än mer intressant är dock inte bara tillväxten av själva Film i väst som företag, utan snarare vilka grenar som kan växa ur denna produktion, och som i förlängningen är självständiga företag i ett växande media- och upplevelsekluster. Om Film i väst kan bli ett viktigt nav i en framtida stark mediesektor i Trollhättan/Fyrstad där ett fruktbart utbyta kan ske med den gamla industrin återstår ännu att se. Det kan också bli så att filmproduktionen blir en spännande men separat del av näringslivet eller kanske bara en ganska kortvarig parantes i Trollhättans historia, om filmindustrin söker sig till andra områden med bättre finansierings- och produktionsmöjligheter.
Besöks- och leveransadress:
Innovatum Science Center
Åkerssjövägen 16, Byggnad 60
461 53 TROLLHÄTTAN
Postadress:
Innovatum Science Center AB
Box 902
461 29 TROLLHÄTTAN
Telefon: 0520-289 400
Mail: sciencecenter@innovatum.se
Org. nr. 556556-7301
GLN 7365565567300
Innovatum Science Center
är en del av
