Högskolan etableras

Det hade funnits planer på en högskola i Fyrstad redan på 1970-talet men då gick inte beslutet igenom. Istället satsade Fyrstadskommunerna på att få utbildningar från andra lärosäten förlagda till området. Detta utvecklades successivt från 1977 till 1986 då nya planer på en egen högskola togs upp igen. Efter ett utredningsarbete kom först ett avslag och sedan ett godkännande till att starta en högskola i Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg 1990.

En avgörande orsak till framgången var troligen den täta samverkan mellan kommunerna liksom dessas samverkan med näringsliv och förvaltning, liksom att alla politiska partier lokalt var överens. Det rådde enighet om att utbyggnaden av den nyetablerade högskolan måste ske snabbt. Högskolorna förväntades expandera kraftigt under 1990-talet och man var redan från början medveten om att detta var en grundläggande förutsättning för att nå rimlig .kritisk massa. på kort tid.

Inriktningarna på de olika orterna kom som en följd av historiska utgångspunkter och de tidigare utbildningar som hållits där. HTU startade som en regional, professionsinriktad satsning, d.v.s. grundutbildning var det som stod i fokus. Vid bildandet av HTU gällde principen en ort – en institution.

Teknik (fr.a. ingenjörsutbildningar) Trollhättan
Ekonomi & ADB (utbildningar till ekonom resp. systemvetare) Uddevalla
Undervisning & humaniora (förskollärarutbildningar m.m.) Vänersborg

År 2000 infogades även vårdhögskolan i Vänersborg i HTU vilket innebar en ny institutionsindelning, där flera institutioner under en tid hade verksamhet på fler än en ort. Nuvarande institutionsstruktur ser ut som följer:

Ekonomi och informatik Uddevalla
Omvårdnad, hälsa och kultur Vänersborg
Individ och samhälle Vänersborg
Teknik, matematik och datavetenskap Trollhättan

Sedan starten 1990 har HTU växt kraftigt vad gäller antal utbildningar, personal och studenter. Idag har HTU strax under 10 000 studenter. Flest studenter finns i Vänersborg, där antalet studenter är ungefär lika stort som i Uddevalla och Trollhättan sammantaget.

Under 2004 studerade cirka 9.800 individer vid HTU. Högskolan ger ett 20-tal fleråriga utbildningsprogram samt cirka 180 kurser inom ett 20-tal ämnen.

Utbildning, forskning och regional förankring

De nya högskolorna, exempelvis HTU, har en stark regional förankring. De rekryterar en stor del av studenterna från närområdena, i HTU:s fall Fyrstadsområdet samt Dalsland, Bohuslän och viss mån Göteborgsområdet. Det är också en stor del av studenterna som efter avslutad utbildning stannar och arbetar i närregionen. HTU är ledande bland “breda” högskolor i landet när det gäller hur stor andel av studenterna som fått relevant arbete efter avslutad utbildning..

Coop-utbildningar

Redan vid starten av HTU 1990 spelade utbildningar med s.k. Co-opinslag (Cooperative Education) en stor roll. Co-oputbildning innebär att studierna varvas med avlönade perioder i företag med stark koppling till utbildningen. Den inriktning på Arbetsintegrerat lärande som finns på HTU idag kan sägas vara en utveckling av de tankar som Co-op bygger på. HTU är nationellt och internationellt erkänd inom området.

Denna fokusering på HTU kan ses i ljuset av starka intressen i regionens näringsliv. Cooputbildningarna underlättar rekrytering av arbetskraft bland de större industrierna då arbetsperioderna på plats i företagen är en del av utbildningen. På detta sätt finns det starka gemensamma intressen mellan arbetslivet i området och HTU vilket förstärkt högskolans lokala/regionala förankring.

Ett campus

Den speciella lösningen med flera likvärdiga utbildningsorter inom HTU har varit mycket diskuterad och ledde till slut till beslut 2003 om att högskolan skulle samlas på ett campus, varpå det 2004 beslutades om lokalisering i Trollhättan. För kommunerna har uppdelningen på flera sätt varit positiv då alla fått direkt del av högskolans etablering. Att ha flera kommuner bakom ryggen kan ge en styrka för högskolan men kan samtidigt leda till motsättningar mellan kommunerna, inre splittring och konkurrens. Exempel finns på kommuner som aktivt drivit och gett stöd för utveckling av vissa utbildningar som konkurrensmedel mot grannkommuner – samtidigt som grannkommunen också är campusort och därmed samarbetspartner.

Det är en ganska allmän uppfattning att en högskola drar till sig unga människor, ökar attraktionskraften i ett område och skapar förutsättningar för kreativa möten mellan högskola och samhälle.

Svårt förena roller

Det finns dock en paradox i de nya högskolornas roller, där de dels skall bli nationellt och internationellt framgångsrika aktörer inom utbildning och forskning samt dels vara motorer för regional utveckling. Dessa roller är inte alltid lätta att förena. Den regionala rollen kräver att högskolan är lyhörd och anpassningsbar i förhållande till olika samarbetspartners i regionen medan utbildnings- och forskningsdelarna kan vara lättare att utveckla om högskolan är fristående från regionala krav.

Man kan också ställa frågor kring hur väl högskolan är anpassad för att ha en stark regional prägel och nära samarbete med andra aktörer. Det kan uppstå kulturkrockar mellan de olika strukturer och arbetssätt som finns inom högskolan och exempelvis företag. Det kan vara svårt att kombinera företagens krav på snabba och tillämpbara resultat med de krav på forskning och utveckling som högskolan ställer.

Växelverkan

För att hävda sig på den nationella marknaden har HTU specialiserat sig på några spetsutbildningar, bl.a. kring film och media. Denna inriktning är en konsekvens av att film- och medieproduktionen tog fart i och med Film i Västs etablering i Trollhättan och är ett tydligt tecken på den växelverkan som finns mellan högskolan och omgivande samhälle. Det finns även andra exempel på ömsesidig samverkan mellan HTU och aktörer inom industri och offentlig verksamhet som varit utvecklande för bägge parter.

Det är känt att en regions utveckling oftast samvarierar med existensen, graden och omfattningen av högre utbildning och forskning inom regionen. Det är dock svårt att närmare förklarar denna samvariation. Pågående forskning kan här inte peka på några enkla samband. HTU befinner sig i ett dynamiskt spänningsfält mellan forskarsamhällets krav på kvalité och oberoende å ena sidan, och kraven på närhet och deltagande från regionen å den andra. Man kan kanske ur ett samhällsperspektiv uppfatta att högskolan har en betydelsefull
funktion utöver de konkreta verksamheter som bedrivs. Det handlar om högskolans symboliska betydelse, för utveckling och framtidstro. Etableringen av HTU var rimligen betydelsefull för Trollhättans stads självbild. En högskola uppfattas i flera avseenden viktig för städer som Trollhättan, och ett tecken på detta är att högskolan ofta lokaliseras mitt i städerna.