ETABLERING AV HÖGSKOLA I TROLLHÄTTAN

Förutsättningar och omständigheter

Utbildningspolitiken

Det har funnits en lång politisk ambition att bredda underlaget för den högre utbildningen. Det ansågs viktigt att fler människor fick ökad tillgång till högre utbildning, socialt såväl som geografiskt. Skapandet av de regionala högskolorna kan sägas vara ett sätt att föra högre utbildning närmare människor. På senare tid har det politiska målet formulerats så att 50 procent av varje årskull ska ha påbörjat högskoleutbildning vid 25 års ålder. Detta mål är ännu inte uppnått utan nivån ligger runt 45 procent.

Regional renässans.

Under 1980-talet, och ännu mer genom Sveriges inträde i EU under 1990-talet, kom regionerna att få en allt viktigare roll i Europa och Sverige. Man kan tala om en regional renässans under perioden där regional utveckling och självbestämmande kom att bli viktiga delar. Expansionen av de regionala högskolorna var i Sverige en del av denna utveckling. Det anses vara av stor betydelse för en region att ha en egen högskola.

Nya behov på arbetsmarknaden

Under hela 1900-talet har det funnits en trend av ökad specialisering och komplexitet i samhället, vilket ställt nya krav på utbildningsväsendet. Allt fler arbeten krävde en högskoleutbildning. Denna process blev markant starkare från 1980-talet och framåt. Arbetsmarknadens behov av specialiserad arbetskraft, såväl inom privat som inom offentlig sektor, har ökat påtagligt under de senaste decennierna.

För Trollhättan var det från början självklart att de delar av högskolan som etablerades i Trollhättan skulle vara inriktad mot tekniska ämnen, en direkt konsekvens av storföretagens arbetskraftsbehov och den industrihistoriska traditionen i kommunen.

Krisen i början på 1990-talet påverkade denna utveckling. När industriarbeten försvann i rask takt och det stod klart att de aldrig skulle komma tillbaka blev det ett viktigt politiskt mål, såväl lång- som kortsiktigt att höja utbildningsnivån.

På lång sikt blev det en strategi för att anpassa arbetskraften till en ny arbetsmarknad, där utbildning och kompetens värderades högt och blev krav.

På kort sikt var det ett sätt att bekämpa stigande arbetslöshetssiffror. Satsningen på utbildning, alltifrån kunskapslyftet till de nya högskolorna var ett medel för att hantera den pågående strukturomvandlingen i industrisamhället. Det fanns naturligtvis andra och komplexa orsaker till etableringen av nya högskolor men de direkta behoven från ett samhälle i förändring var centrala utgångspunkter.

Nya kommunala ambitioner

Högskolan kan också ses i ett lokalt perspektiv där kommunernas ambitioner att utvecklas, skapa tillväxt, var viktiga drivkrafter. Kanske kan man i detta sammanhang även tala om status och framtidstro. Högskolan betraktades och betraktas ännu, som en viktig, för inte säga avgörande motor i ett område, den kan skapa framtidstro och locka invånare och företag till kommunerna.

För Trollhättan var högskolan en mycket viktig del av framtidsplanerna, den kunde medverka till att stärka och utveckla teknisk och industriell utveckling. Utbildningsnivån var generellt låg i Trollhättan, inte minst med bakgrund av att unga människor under långa perioder fått jobb inom industrin även om man saknat någon högre utbildning.

Trollhättan och ingenjörerna

För Trollhättans del kan strävan att etablera en teknisk högskoleutbildning ses i perspektiv av en mycket långvarig .import. av ingenjörer. Alltifrån slussbyggen under 1700- och 1800-talen till vattenkraft och avancerad industriproduktion har Trollhättan varit starkt kopplad till en teknisk utveckling som bland annat varit beroende av en ganska stor grupp ingenjörer. Dessa har dock alltid behövt hämtas från andra orter med högskola eller universitet vilket kan ha mminskat möjligheterna till rekrytering av ingenjörer och tekniker.

För Trollhättan var problemet brist på arbetskraft (inom vissa delar av industrin), en låg utbildningsnivå samt även behov av stärkta tillväxtfaktorer och en ökad framtidstro.