Slussbyggen och Kanalverket

Ökad kunskap om och intresse för sluss- och kanalbyggengjorde att det ansågs rimligt att genomföra detta omfattande byggnadsprojekt trots de betydande tekniska problem som fanns. Efter ett krävande byggarbete kunde slussarna färdigställas år 1800 och Trollhätte kanal därmed öppna för trafik. Byggandet av Trollhätte kanal genomfördes genom att privat bolag, Trollhätte kanalbolag men utan statligt godkännande, finansiering och medverkan hade planerna aldrig kunnat genomföras.

Ombyggnad nödvändig

När Göta kanal var färdigbyggd 1832 hade den större kapacitet än Trollhätte kanal. Slussarnas dimensioner var större och en flaskhals uppstod därmed i Trollhättan och en ombyggnad av slussarna ansågs därför nödvändig. Man beslutade att bygga en helt ny slussled bredvid med den gamla och den färdigställdes 1844. Dessa båda slussleder fungerade sedan parallellt fram till byggandet av nästa slussled 1916. De båda äldre slussarna var båda konstruerade för segelfartyg och kom i och med utvecklingen av ång- och motorfartyg att bli allt mer omoderna.

Viktig vattenväg

I Med den stora järnvägsexpansionen i Sverige från 1860-talet och framåt förlorade Göta kanal sin betydelse som central transportled. Göta älv och Trollhättekanal fortsatte dock att vara en viktig vattenväg från Bergslagen och Vänerområdet. Även om de äldre bruken i Dalsland och Värmland, som tidigare utnyttjat sjöfarten i stort försvann under senare delen av 1800-talet kom nya industrier att ta deras plats. Massa- och pappersfabriker kom exempelvis att flitigt använda vattenvägen till Göteborg. Detta ledde till att man i början på 1900-talet beslöt att ännu en slussled i Trollhättan. Denna gång gjordes dimensionerna betydligt större och leden anpassades efter motorfartyg upp till en last på 2200 ton.

Tre ångbåtar som färdas genom Trollhätte kanal vid invigningen av 1916 års sluss. Främst s/s Rehn med kung den Gustav V med följe ombord. Efter följer Göta kanals ”Ceres” samt s/s Ingeborg av Göteborg. Foto Werner Lindhe år 1916. Bildkälla: Innovatum Bildarkiv

Under 1970-talet utvidgades kanalen till att kunna ta fartyg med upp till 4000 tons last och 1974 gjordes också kanalen farbar hela året då en isbrytare förlades till Vänerområdet. Tidigare hade den varit stängd under vintermånaderna.

Slussfakta

	Polhems slussar	1800-års slussled	1844-års slussled	1916-års slussled
Källa: Trollhätte kanal 200 år.
Antal slussar	3	8	11	4
Längd mellan portar	36 alnar	35,4 m	35,6 m	97,9 m
Slussbredd	9 alnar	6,5 m	7,1 m	13,7 m
Vattendjup på tröskeln	4 alnar	4,2 m	3,0 m	5,5 m
Största sänkhöjd för sluss	26 alnar	4,2 m	3.1 m	9,5 m
Lastkapacitet för fartyg	80 ton	140 ton	300 ton	2200 ton

Industritransporter allt viktigare

I ett större perspektiv har det dels varit statmakternas strävan till handelsleder och dels näringslivet behov av transportmöjligheter, fr.a. från Bergslagen och Vänerområdet (och i allt högre utsträckning också från Trollhättan och dess växande industri) som drivit på utvecklingen. Industrialiseringen innebar starkt ökande handel och transportbehov, fartygen och fraktlasterna ökade i omfattning. Det som under 1700-talet inleddes som ett statligt projekt för att skapa en alternativ handelsled blev efter hand allt mer en fråga om industrins behov av bra kommunikationer.

Det var en kanalkommission som under senare delen av 1700-talet planerade de första fungerande slussarna och därefter var det kanalbolaget som drev kanalen och genomförde de senare utbyggnaderna.

De tre slusslederna som kom att användas tog olika lång tid att bygga och konstruerades delvis på olika sätt även om grundprincipen var densamma. De olika slussarna byggdes under följande år:

1800 års slussar: 1794-1800
1844 års slussar: 1838-1844
1916 års slussar: 1909-1916

Omfattande projekt

Själva byggnationerna var vid de olika tillfällena omfattande projekt som sysselsatte många människor och som tydligt påverkade Trollhätteområdet. De två första slussbyggena genomfördes i hög utsträckning för hand, med endast enklare tekniska hjälpmedel. Arbete var både hårt och farligt och sysselsatte många människor. Som mest var över 1000 personer sysselsatta vid byggandet av 1800 års slussar, varav större delen var utkommenderade indelta soldater. Vid byggandet av 1916 års slussar var det som mest 2000 personer sysselsatta i arbetet.

Byggnadsarbete med 1916 års slusstrappa mellan Åkerssjö och Holmen. Foto Walter Göransson år 1915. Bildkälla: Innovatum bildarkiv

Riskfyllt arbete

Arbetet vid slussbyggena var hårt och slitsamt, det var mycket stora mängder sten som skulle sprängas och flyttas. Under de två första slussbyggena gjordes i stort allt arbete med muskelkraft vilket slet hårt på människor och djur. Arbetsskador var vanliga och det var också många som omkom vid de olika slussarbetena.

Moderna hjälpmedel tillkommer

Under arbetet med 1916 års slussar kunde mer moderna hjälpmedel användas, olika maskiner kunde användas för att borra, gräva och transportera schaktmassorna. Det var ångmaskiner i olika varianter som användes och det byggdes även en speciell smalspårig järnväg längs slussbygget för att sköta transporten av sprängmassorna. Även muddringsarbetet var mycket omfattande, totalt bortmuddrades över 2,3 miljoner kubikmeter fast massa under arbetet med 1916 års slussar. Genom den moderna tekniken kunde 1916 års slussar färdigställas på ungefärligen samma tid som de äldre trots att de var betydligt bredare, djupare och mer arbetskrävande.

Slussar stängs och bevaras

När 1916 års slussar togs i bruk stängdes de båda äldre slussleder som till dess hade använts parallellt. I och med den nya slussleden byggdes med en annan sträckning kom de äldre slussarna att bevaras vilket lett till en unik situation med tre parallella slussleder inom ett mycket begränsat område.

Statligt slussbygge ingen självklarhet

Det var inte självklart att staten skulle ha huvudansvaret för byggandet av slussarna i Trollhättan men det fanns i praktiken knappast någon annan aktör eller grupp som hade tillräckliga resurser för att genomföra projekt av denna storleksgrad. 1800-års slussar var ett av de absolut största infrastrukturprojekt som ditintills genomförts i Sverige. De tekniska problemen var också av en sådan grad att man tog hjälp utomlands för att komma till bra lösningar.

Under 1700-talet och långt in på 1800-talet låg Sverige långt efter framför allt Storbritannien när det gäller utbildning, kompetens och resurser inom teknikområdet. De allra flesta större projekt inom industri eller infrastruktur krävde en betydande teknikimport.

Toppkompetens anlitas

Det är också tydligt att det till de stora slussprojekten i Trollhättan anlitades landets toppkompetens inom teknik, konstruktion och infrastruktur. Det var Eric Nordewall som ledde det första slussbygget. Nils Ericson, som ansvarade flera större kanalbyggen och senare också blev känd som järnvägsbyggare, ledde arbetet med 1844 års slussar och var sedan länge kvar chef för kanalbolaget. Vid arbetet med 1916 års slussar leddes arbetet av Vilhelm Hansen, som också ansvarade för bygget av Olidans kraftstation vilket pågick samtidigt som slussbygget. Hansen blev sedan generaldirektör för Vattenfall och liksom Ericson en och mäktig person i Trollhättan.