Från militära motorer till civila motordelar

Flygmotorfabriken i Trollhättan var i sitt uppbyggnadsskede helt styrt av de militära beställningarna och kom att fortsätta att vara det under lång tid. Utveckling, konstruktion, produktion och underhåll av flygmotorer till det svenska luftförsvaret var företagets huvuduppgift fram till1980-talet, då en omfattande omställning till civil produktion tog fart.

Ramavtal

Denna tydliga militära inriktning gav speciella förutsättningar och formade i hög utsträckning företagets utveckling. De militära beställningarna skedde från 1940 i form av s.k. ramavtal där grunderna för finansiering, motortyper, produktion och leveranser lades fast. I dessa ramavtal ingick betydande medel för utveckling av motorer vilket gav Flygmotor en speciell position. Utvecklingsavdelningen, där hög teknisk kompetens krävdes, blev en stor del av företagets verksamhet. Andelen ingenjörer och forskare har varit mycket hög genom att det fanns en långsiktig finansiering där mycket tid och resurser behövde läggas på utvecklingsarbete.

Skyddat från konkurrens

Flygmotor har inte producerats till en öppen marknad utan i hög utsträckning till en enskild och långsiktig kund. De olika motortyperna har utvecklats inom ramavtal som gett långsiktighet och god finansiering. Flygmotor har i detta avseende varit en skyddad verksamhet, under lång tid ej utsatt för samma typ av konkurrens som de många av de andra stora industrierna. Så länge Saab tillverkade flygplan gällde också liknande förhållanden för detta företag.

Breddad verksamhet

Flygmotor försökte även utveckla andra produkter, dels som följder av den militära utvecklingsverksamheten, dels för att bredda sin verksamhet inom det civila området. 1946 förvärvades Grafiska Maskin AB (GMA) och man inledde en produktion av tryckpressar. Verksamheten blev ingen stor framgång, även om man sålde tryckpressar över stora delar av världen, och GMA övertogs 1969 av Nohab. En annan del av Flygmotors verksamhet som utvecklades handlade om hydralik. Denna del avknoppades 1983 och blev efter samgående1992 VOAC Hydralics för att 1996 köpas av Parker Hannifin Corp. Ytterligare avknoppningar gjordes inom dieselmotorkomponenter, energilagringssystem och värmare.

Det finns också flera teknikföretag i Trollhättan som startats av för detta anställda på Flygmotor vilket betonar företagets betydelse för teknisk och industriell utveckling i Trollhättan. Det är i hög utsträckning på grund av att det funnits stora resurser till utveckling, främst genom de militära beställningarna, som nya produkter, verksamhetsområden och avknoppningar uppstått. Detta betonar också den kontinuitet som funnits i Trollhättan industriella utveckling, där utgångspunkten varit Nohab.

Militär och civil produktion - besvärlig balansgång

Det har tidvis varit en besvärlig balansgång för Flygmotor mellan militär och civil produktion. Den militära delen var länge helt dominerande men det fanns perioder där det var viktigt att kunna fylla ut och komplettera med civil produktion. Relationen mellan militär och civil produktion har under de senaste decennierna helt förändrat på Flygmotor (Volvo Aero Corporation, VAC).

Övergång till civil produktion

I och med att kalla kriget avslutades och Sveriges inträde i EU så har landets säkerhetspolitiska läge såväl som dess försvarspolitik förändrats. Från att relationen tidigare har varit 90 % militär produktion och 10 % civil har situationen idag blivit den omvända. Volvo Aero kan inte längre förlita sig på omfattande och långsiktiga utvecklingsavtal med staten för att utveckla flygmotorer till det svenska försvaret. Företaget är idag i en helt annan situation då det inom flyg- och rymdområdet opererar på en global och konkurrensutsatt marknad. Effekterna av denna nya situation, som Volvo Aero ändå klarat bra, blev tydlig efter attentatet i USA den 11/10 2003 då hela flygindustrin blev en krisbransch.

Under de senaste decennierna, sedan 1980-talet, har en rad civila verksamhetsområden tydliggjorts inom Volvo Aero; rymd, civila flygmotorkomponenter, gasturbiner, support och service/motorunderhåll. Volvo Aero utvecklar inte längre några egna motortyper, vare sig militära eller civila. Istället ingår man i olika samarbeten på en global marknad där företaget specialiserat sig på att utveckla vissa komponenter i flyg- och rymdmotorer. I dag finns delar som Volvo Aero producerat i 80 % av alla nya stora flygmotorer.

Konsekvenser av ramavtalen

Vad innebar då de långsiktiga ramavtalen med staten, de stora tillgången på utvecklingsmedel och den i hög utsträckning skyddade verksamhet som bedrivits på Volvo Aero? Företaget var i flera avseenden en speciell arbetsplats där arbetsförhållanden, arbetsmiljö och produktionssystem vara annorlunda jämfört med många andra företag. Utveckling, tester och prov var en mycket stor del av verksamheten och andelen ingenjörer och forskare har länge varit hög på Volvo Aero. Produkterna, flygmotorer, görs inte i stora serier utan i ett begränsat antal, jämfört exempelvis med biltillverkning, och därför har någon löpandebandsprincip inte används. Kraven på kvalitet, material, hållfasthet och prestanda har varit stora när nya motorer utvecklats och tillverkats.

Tillverkning av delar till flygmotorer, Volvo Aero. Bildkälla: Volvo Aero.

Hur har det varit att arbeta på Volvo Aero? På vilka sätt har arbete på Volvo Aero skiljt sig från arbete på många av de andra industrierna i Trollhättan? Alla verksamheter under 1900-talet har på olika sätt genomgått olika teknikskiften och ändrade arbetsprocesser. Detta kan ha underlättat arbetet på många sätt men kan också ha varit smärtsamt om omställningarna varit dramatiska eller lett till avskedanden. Då Volvo Aero har varit stark teknik- och utvecklingsberoende kan dessa skiften ha varit speciellt påtagliga även om fram till 1990-talet inte ledde till några mer omfattande neddragningar inom företaget.

Två exempel på teknikskiften är övergången från propellermotorer till jetmotorer samt den datorisering och automatisering som produktionen genomgick under senare delen av 1900-talet. Det förstnämnda handlar om att produkten förändras medan den andra handlar om arbets- och produktionsprocessen. Båda processerna var nödvändiga och omvälvande för såväl företag som anställda och det förändrade företagets fortsatta utveckling. Ett tredje område som påverkat företaget är kvalitetsverksamhetens utveckling. Från att i tidiga år haft en stor kontrollavdelning har kvalitetsarbetet numera integrerats i produktionen.