INNOVATUM SCIENCE CENTER

Kanalbolagets inflytande

Närvaron av Kanalbolaget stimulerade säkert utvecklingen i Trollhättan, då det genom sin roll som markägare bidrog till att förbättra infrastruktur, fördela tomtmark till industrier och boende. Statens stora ägande av mark i Trollhättan kan också ha haft andra konsekvenser.

Det kan ha bidragit till att försenade stadsblivandet med åtskilliga årtionden på grund av att de uteblivna skatteintäkterna och fyrkskalan gjorde det svårare att etablera staden, även om innevånareantalet var stort. Som stor markägare kan ju kanalbolaget likaväl ha motverkat etableringar i Trollhättan som de kan ha underlättat industrietableringar (som de gjorde i när Nydqvist & Holm bildades 1847). Betydelsen av det statliga markägandet är inte är helt klarlagt och det lär ha haft både positiva och negativa konsekvenser.

Stor inflyttning

Genom att det krävdes stora resurser för att bygga slussarna, inte minst mycket arbetskraft, kom under perioder många människor till Trollhättan. Dessa personer måste ha någonstans att bo, någonstans att äta och de deltog i olika aktivheter i samhället. Under de olika slussbyggnationerna svällde Trollhättans befolkning kraftigt vilket påverkade samhället på många sätt. Även om mycket av verksamheten var tillfällig stannade en del människor kvar i staden. Slussbyggena stimulerade ekonomiskt den lokala miljön på många sätt, alltifrån enkel service till industriproduktion och teknisk utveckling. Även kompetens av olika slag drogs till slussbyggena, teknisk, ekonomisk såväl som administrativ, vilka delvis stannade i Trollhättan, för drift och underhåll av slussarna.

Befolkningsutveckling i Trollhättan 1810-1930 (nuvarande kommungräns)
År
Befolkning
Källa: Demografiska databasen http://www.ddb.umu.se/folknet
1810
6297
1820
7554
1830
8891
1840
9390
1850
10682
1860
11980
1870
13330
1880
14408
1890
15198
1900
16040
1910
18388
1920
23545
1930
23401

Byggandet av 1844- och 1916 års slussar kan sägas ligga i anslutning till starka utvecklingsperioder i Trollhättan. Befolkningsökningen i Trollhättan (nuvarande kommungräns) var mellan 1840 och 1850 14 % och mellan 1910 och 1920 hela 28 %. Efter 1844 etableras de första industrierna och befolkningsutvecklingen sätter fart. I början på 1900-talet skedde en kraftig utveckling i anslutning till kraftversbyggen och stadsbildning, inom stadsutveckling, industri (Nohab, Stallbackaområdet) såväl som det sociala området.
Hela denna utveckling berodde inte enbart på slussbyggena men de har varit viktiga delar i och utgångspunkter för expansionsperioder.

Betydelsefull arbetsgivare

Driftspersonalen vid Trollhätte kanal var naturligtvis mycket färre än vid byggnationerna men kanalverket var ändå en betydelsefull arbetsgivare i Trollhättan. Under 1800-talet och en bit in på 1900-talet var det ganska många anställda vi slussarna då arbetet i hög utsträckning var manuellt. Det var ett tungt arbete med obekväma arbetstider att vara sluss- eller brovakt.

Minskat antal anställda

I och med maskiner och automatisering har antalet arbetare successivt minskat. Sedan 1970-talet har antalet anställda, i hela kanalsträckan från Lilla Edet till Vänersborg, som mest varit 185 och är nu nere i ca 130. Minskningen av personal beror i huvudsak på att verksamheten automatiserats. Denna process inleddes med klaffbron i Trollhättan, och idag styrs alla slussar och broar från ett gemensamt kontrollrum.

Populärt besöksmål

Trollhätte kanal och dess slussar har också varit en del av turismen i Trollhättan. Fallen var redan tidigt ett turistmål men platsen attraktionskraft som besöksmål har snarast ökat vart efter området förändrats. Slussarna var vid sin tid, liksom senare också kraftverken, imponerande tekniska konstruktioner som lockade besökare. Slussarna uppfattas vanligen som en grundläggande del av Trollhättan, en självklar del av den lokala självbilden och en av de saker som människor utifrån förknippar med staden. Slussarna har en stark symbolisk betydelse för Trollhättan som stad.

Tydlig statlig närvaro

Genom kanalbolaget, och senare Vattenfall (så länge det var ett statligt verk), har statens närvaro i Trollhättan varit tydlig. Staden har på olika sätt varit indragen i nationella och regionala frågor kring energi och sjöfart som på olika på verkat exempelvis arbetsmarknad och investeringar. Det är dock svårt att säga hur de statliga intressena, och den statliga närvaron påverkat Trollhättan på ett större plan? Vilken kommunalpolitisk betydelse har närvaron haft, hur har den påverkat näringslivet och på vilka sätt har det påverkat hur människor tänker kring och uppfattar Trollhättan?
Att slussarna som sådana, som transportled, varit av stor betydelse är alldeles klart, men på vilka sätt överbyggnaden, det vill säga den lokala närvaron av en statlig administration och organisation, påverkat Trollhättans utveckling är svårare att säga. Å ena sidan kan man se den statliga närvaron som utvecklande genom att den fört med sig arbetstillfällen, kompetenser, varit en beställare till den lokala industrin mm. Å andra sidan kan en stark statlig aktör också vara hindrande i vissa avseenden, den kan befästa vissa utvecklingslinjer och därmed verka hindrande för andra utvecklingslinjer och förändringar. Jämförelse kan göras med garnisonsorter där regementet är en viktig arbetsgivare men kanske inte gynnar den lokala utvecklingen utan snarare skapar beroende till en aktör som lokalsamhället inte kan påverka. En viktig skillnad i detta avseende var dock att det fanns ett antal andra stora industrier i Trollhättan och att Vattenfall aldrig fick en så stark ställning på arbetsmarknaden som regementen haft i ett antal garnisonsorter.

Tydliga samband

Som arbetsplats har kanalverksamheten varit betydelsefull och säkert bidragit till att människor, som annars inte hamnat i staden, kommit att arbeta och bo i Trollhättan. Det finns idag en stark betoning på betydelsen av att skapa nya arbetstillfällen, detta har dock varit av stor vikt under hela det industriella samhällets utveckling. Genom nya arbetstillfällen, som slussarna och andra stora projekt i Trollhättan bidragit till, ökar försörjningsmöjligheterna för människor vilket är positivt för befolkningsutvecklingen. Befolkningsutvecklingen i sin tur kan ofta vara ett mått på utvecklingstakten i ett område. För Trollhättans del kan man se ett tydligt samband mellan de stora projekten, industris utveckling, befolkningstillväxt och samhällsutveckling.

Arbetslivets förändring skildras

En berättelse om slussarna, liksom vilken annan arbetsplats som helst, kan lika väl handla om enskilda människors upplevelser av sin vardag och sitta arbete som de övergripande tekniska, sociala eller ekonomiska förändringarna. Det är en lång period av arbetslivets förändring som kan skildras kring slussarna. Under 1800-talet var driften av slussarna ett tungt manuellt arbete, att vara slussvakt var ett påfrestande jourarbete och det krävdes många människor för att slussa igenom fartyg. Efter hand har driften och övervakningen av slussarna för mekaniserats och sedan automatiserats så att det direkta arbetet vid slussarna idag är begränsat. Det handlar i hög grad om att styra och övervaka system och säkerhet från kontrollrum som kan ligga långt ifrån själva slussen.

Frågeställningar

Hur har Trollhättan påverkats av att en statlig aktör haft en så stark ställning i lokalsamhället. Vad har detta betytt för kommunen, näringslivet, arbetsmarknaden och människorna? Det har skett en gradvis nedgång av sjötransporterna genom Trollhätte kanal under de senaste decennierna. Vilken framtid har kanalen som reguljär trafikled? Kommer landsvägstrafik och järnvägar att fortsätta ta andelen av godsmängden? Kommer kanalsjöfarten i framtiden främst vara till för turister eller kom vi att få uppleva en renässans för kanaltrafiken? Kommer det att byggas ännu en slussled i Trollhättan? Den tekniska utvecklingen har varit omfattande de senaste decennierna, bl.a. genom en omfattande automatisering, hur ser teknikutvecklingen ut i framtiden?
Under 1990-talet kom Sjöfartsverket att ta över verksamheten i Trollhätte kanal efter Vattenfall. Vad kan det betyda att en ny statlig myndighet kom att etableras i Trollhättan, en myndighet inte har någon närmare relation till lokalsamhället (även om personalen på plats har det)?

INNEHÅLL