De stora fallen i Trollhättan var i århundraden ett stort problem för sjöfart och handel från Bergslagen och Vänerområdet till Göteborg och västerhavet. Handel var i äldre tider en stor inkomstkälla för dem som hade kontroll över handelsleder och kunde ta ut tullavgifter. Detta var en av anledningarna till att det så länge funnits planer på att bygga en vattenled från Vänern till Västerhavet.
De stora fallen i Trollhättan var i århundraden ett stort problem för sjöfart och handel från Bergslagen och Vänerområdet till Göteborg och västerhavet. Handel var i äldre tider en stor inkomstkälla för dem som hade kontroll över handelsleder och kunde ta ut tullavgifter. Detta var en av anledningarna till att det så länge funnits planer på att bygga en vattenled från Vänern till Västerhavet.
Planer på slussar i Trollhättan fanns redan på 1500-talet men det var först i början på 1700-talet som de fick mer fast form. Det var dåtidens mest känna tekniska konstruktör Christoffer Polhem som lagt upp planerna för slussarna men de kom på grund av brist på pengar att bli mycket försenade. Först kring mitten av 1700-talet kom arbete igång och trots att slussarna i stort färdigställdes kom de aldrig i reguljär drift. Orsakerna var en olycka som förstörde en del av arbetet, brist på medel att helt färdigställa slussarna samt att konstruktionen av slussarna kanske inte var den bästa. De var troligen omoderna redan vid färdigställande och endast minde båtar skulle kunna använda dem.
Det kom att dröja ytterligare ett halvsekel innan en fungerande slussled kom i bruk, Fram till dess fortsatte den besvärliga och omständliga omlastningen och landtransporten förbi Trollhättefallen.
Byggandet av slussar var vid denna tid en stor teknisk utmaning, framför allt i ett så stort fall som i Trollhättan. Den lösning man valde för det nya försöket var att gräva en kanal förbi fallen och använda hela 8 slussar för att klara av fallhöjden på 32 m. Detta arbete tog flera år att genomföra och krävde stora insatser av arbete och pengar. All arbete med kanalen och slussarna skedde för hand av människor och djur och såväl anställd personal som indelta soldater deltog i arbete.
Att man bestämde sig för att genomföra slussbygget just vid 1800 har ett samband det säkerhetspolitiska läget vid denna tid men var främst kopplad till behoven av förbättrade kommunikationer samt förbättrade tekniska möjligheter att genomföra det omfattande slussbygget. En av initiativtagarna till slussbygget var en grupp handelsmän i Göteborg som såg stora vinster i förbättrade transportvägar till Vänerområdet och Bergslagen Det är också viktigt att betona att kanalbyggen var på stark frammarsch i hela Europa vid denna tid.
Landstransporter var fortfarande mycket besvärliga och skulle fortsätta av vara så fram till järnvägens etablering. Samtidigt ökade handel över haven och Sveriges främsta exportprodukter, järn och trä, hade goda konjunkturer vid denna tid. Det fanns i Vänerområdet en omfattande produktion inom såväl järn som skog och det fanns därför starka ekonomiska skäl till att förbättra sjöfart och handel genom slussar vid Trollhättan.
Trollhättekanal öppnade vattenväg från Vänerområdet och Bergslagen till Göteborg, vilken då, liksom idag var landets ledande utskeppningshamn. Den nya transportleden inledde en stark expansion av sjöfart och handel genom Trollhättan inte minst efter Göta kanals öppnande 1832 och byggandet av1844 års slussar. Under mitten av 1800-talet var Vänersborg en av Sveriges ledande sjöfarts- och hamnstäder och hemstad för ett betydande antal rederier med närmare 70 fartyg.
Efter öppnandet år 1800 skedde en successiv ökning av såväl antalet fartyg som mängden gods till början av 1900-talet. Sedan minskade antal fartyg samtidigt som mängden gods fortsatta att stiga. Detta förklaras enkelt av att fartygen blev större och tog allt mer last. Sjötransporterna genom Trollhätte kanal klarade av konkurrensen från järnvägsutbyggnaden ganska bra, de båda transportsystem fungerade parallellt i många år. När landsvägstransporterna kom att öka i mitten på 1900-talet skedde detta på bekostnad av såväl järnväg som sjötransporter. Även om mängden gods genom slussarna ökade så minskade efter 1950 den andel av godset som gick sjövägen.
Besöks- och leveransadress:
Innovatum Science Center
Åkerssjövägen 16, Byggnad 60
461 53 TROLLHÄTTAN
Postadress:
Innovatum Science Center AB
Box 902
461 29 TROLLHÄTTAN
Telefon: 0520-289 400
Mail: sciencecenter@innovatum.se
Org. nr. 556556-7301
GLN 7365565567300
Innovatum Science Center
är en del av
