Saabs betydelse för Trollhättan

Saabs framväxt till dominerande arbetsplats har stark bidragit till att Trollhättan längre och starkare bevarat en industriell prägel som på många sätt påverkat samhället. Ett tydligt samband finns med den politiska inriktning, dvs. en lång socialdemokratisk dominans och stark fackligt inflytande.

Stor efterfrågan på arbetskraft

Ett annat gäller inflyttningen till Trollhättan, från när och fjärran. Den industriella utvecklingen efter kriget, där Saab blivit en allt mer dominerande aktör, har lett till stark efterfrågan på arbetskraft. Fram till mitten på 1970-talet ökade såväl inflyttning som inpendling till Trollhättan. Inflyttningen skedde såväl från grannkommunerna som från andra länder, framför allt Finland men även från södra Europa och andra delar av världen. Denna arbetskraftinflyttning innebar en betydande befolkningsökning samt att andelen invånare som är födda utanför Trollhättan och utanför landet är stor. 2001 var 13 % av befolkningen i Trollhättan födda utanför Sverige (jämfört med 11 för hela riket).

Ökad inflyttning - staden expanderar

Expansiv industri ledde alltså till ökad inflyttning vilket ställde krav på boende och kommunal service. Nya bostadsområden, som Kronogården och Sylte växte fram under denna period, ofta i nära relation med Saabs expansionsperioder. Stadens expansion förändrade såväl dess utseende som karaktär. I samband med stark industriella utveckling och välfärdssamhällets expansion efter 1950 skedde omfattande fysiska förändringar i stadsbilden, nya bostadsområden tillkom under miljonprogrammet och stadskärnorna omvandlades till vad som ansågs moderna kommersiella centrum.

Kvinnor anställs

Saab kan också sägas vara den första av de stora verkstadsindustrierna i Trollhättan där det i någon större utsträckning blivit vanligt med kvinnor på verkstadsgolvet. De äldre industrierna, som Nohab, Stridsberg & Biörck, Ferrolegeringar med flera var nästan uteslutande manliga arbetsmiljöer när det gällde industriarbete. Kvinnlig arbetskraft har dock alltid varit dominerande inom de mindre synliga servicedelarna till industrin, såsom kontor, städning och mathållning.

I anslutning till detta kan man också fråga vad den tydliga industristrukturen inneburit för familjebildning och familjeförhållanden? Man kan ställa upp en hypotes kring att Trollhättan hade tidig familjebildning (på grund av att man tidigt kunde få jobb utan längre utbildning) och att uppdelningen mellan manliga och kvinnliga sfärer var starka i såväl familjen som i samhället.

Saabs expansion under de sedan 1970 har i hög utsträckning kompenserat för de neddragningar och nedläggningar som skett inom andra industrier. På detta vis har en exceptionellt hög andel industrisysselsatta kunna ha bevarats i Trollhättan ända fram till våra dagar. År 2000 var i Trollhättan andelen sysselsatta inom industrin 42 % medan riksgenomsnittet låg under 20 %. Detta förhållande är nästan helt beroende av Saab och Volvo Aero. Detta betonar också det starka beroende av stora arbetsplaster som funnits i Trollhättan. Det kan karaktäriseras som ett område med starkt industriberoende, dominerat av konkurrensutsatta mogna industribranscher, som saknar utvecklade nätverksstrategier och entreprenöriell nyföretagaranda men som ändå inte befinner sig i kris utan klarat sig relativt bra genom de senaste decenniernas industriella omställning.

Från flygplan till bilar, produktionslinje på Saab 1950-tal. Bildkälla: Innovatum bildarkiv.

Beroende av storföretag

En följd av detta var att sysselsättningen inom industrin var begränsad till ett litet antal företag. Åår 1980 så återfanns exempelvis 90 % av industrins anställda i Trollhättan inom endast nio företag och detta förhållande har inte på något avgörande sätt förändrats fram till idag. Det stora beroendet av storföretagen avspeglas också i att det inte funnits någon stark tradition att starta nya företag i området. Nyföretagandet har även under senare tid varit svagt. Det är först under de senaste decennierna som vi ser en tydlig tillväxt av mindre företag och ett mer utvecklat underleverantörssystem, men detta är i hög utsträckning en följd av storföretagens förändrade strategier både generellt och inom tillverkningsindustrin, snarare än en förändring av industrins lokala struktur och kultur.

Det har skett betydande förändringar inom industrin utan att det totala antalet industrisysselsatta på något avgörande sätt ändrats. Förändringarna har dock inneburit att Trollhättan har blivit mer beroende av en industri, vilket tydliggjorts de perioder när Saab har gått dåligt och minskat antalet anställda (i omgångar under1990- och 2000-talet).

Framväxten av underleveratörssystem och serviceföretag har varit tydlig som allmän trend under de senaste decennierna. Tendensen har varit mycket tydlig inom bilindustrin där en mängd verksamheter avskiljts från Saab till nya eller andra företag. Detta har på ytan förändrat industristrukturen även om beroendet av bilindustrin inte minskat. Trollhättan har under det senaste decenniet inte blivit mindre beroende av transportmedelsindustrin eller Saab.

Största arbetsgivarna i Trollhättan 1998-2004

Källa: SCB 2004

Man kan se ett problem i att kommunens intressen i betydande utsträckning sammanfaller med en positiv utveckling på Saab men att en positiv utveckling för Saab inte alls behöver sammanfalla med vad som är bra för Trollhättans stad. Neddragningar på Saab får direkt konsekvenser för den kommunala budgeten och på sikt förmågan att upprätthålla en god kommunal service. Hur påverkar industriberoendet den kommunala planeringen, framtidssatsningar? Hur skall man uppfatta att Trollhättan bevarat sin starka industriella ställning så länge, när trenden i generellt har är utflyttning av företag och tillverkning. Är det ett styrketecken eller innebär det bara att Trollhättan skjuter upp en oundviklig omställning till ett samhälle där tillverkningsindustrin, och biltillverkningen i synnerhet, inte att vara alls så dominerande. Denna omställning har ju många städer redan genomgått, inte minst Uddevalla vars andel sysselsatta inom industrin är klart under riksgenomsnittet.

Vad betyder industriberoendet i allmänhet och beroendet av Saab i synnerhet för människorna i Trollhättan? Vad betyder det för deras val i livet när det gäller utbildning, boende, eller familjebildning och synen på lokalsamhället och omvärlden? Hur påverkar det privatekonomiska övervägningar?

Saabs utveckling var en fortsättning på en industritradition inom transportmedel som ända sedan Nohabs tidiga år varit starkt förankrad i Trollhättan. Man kan undra vad den starka fokuseringen på en sektor inom industrin betytt för möjligheterna till nya etableringar inom andra branscher, positivt eller negativt?