Under mellankrigstiden kom bilen att få en allt större betydelse som kommunikationsmedel, både för gods- och persontransporter. Bilen som medel för masskommunikation utvecklades först i USA och slog igenom i Europa i full skala först efter andra världskriget. Bilen kan sägas vara motorn i ett nytt (tekniskt) utvecklingsblock, och även tekniskt system, som kom att få oerhört stor betydelse för utvecklingen under stora delar av 1900-talet.
Kring mitten av
1900-talet inleddes i Sverige en omfattande utbyggnad av vägnätet vilket gick hand i hand med en kraftig ökning av såväl privatbilism som godstrafik på landsväg. Allt fler transporter av såväl personer som gods kom att köras på vägar av bilar, bussar och lastbilar. Detta var en genomgripande omställning av samhällets stansportsystem, liknande den som skett under 1800-talet då järnvägen revolutionerade transportsektorn. Bilen betydelse för människors arbete och fritid kan knappast överskattas, den förändrade såväl samhällets infrastruktur som människors arbete, fritid och hur de uppfattade sin värld.
Trollhättans ledande industriföretag, Nohab, hade sedan den stora beställningen av lok till Sovjetunionen, betydande problem med orderingången. Antalet anställda minskade kraftigt och företaget producerade långt under sin kapacitet. I ett försök att öka produktionen inleddes ett samarbete med Bofors, en av Sveriges ledande försvarsindustrier. I samarbete med Bofors vände sig Nohab också till staten och erbjöd sina tjänster och ur detta samarbete kom flygmotortillverkningen på Nohab.
Statens syfte med att engagera sig i flygmotortillverkning var att bredda den inhemska militära tillverkningen. 1930-talet innebar ökande internationella spänningar och det blev viktigt för Sverige att bygga upp en stark egen försvarsindustri, där flyget var en viktig del.
När Bofors, då Sveriges ledande vapen tillverkare, köpte Nohab 1936 ökade den militära delen av tillverkningen och beslut togs att utvidga flygmotortillverkningen till att gälla hela flygplan. Genom ett samarbete med Svenska Järnvägsverkstäder AB i Linköping, som redan hade sysslat en del med flygplanstillverkning, bildades 1937 Svenska Aeroplan AB (Saab) med det konkreta syftet att leverera flygplan till det svenska försvaret. Saab var redan från början ett fristående bolag, även om kopplingarna till Nohab och de inblandade företagen inledningsvis var starka. Saab etablerades i Linköping men också i nya lokaler på Stallbackaområdet, i anslutning till den nybyggda flygplatsen. Företaget övertog omgående Nohab Flygmotor, innan det 1941 köptes av Volvo och fick namnet Svenska Flygmotor (senare Volvo Flygmotor, respektive Volvo Aero).
Det är viktigt att förstå att etableringen av Saab och formeringen av den svenska flygplanstillverkningen gjordes på uppdrag av staten, i militära syften och med inblandning av storfinansen. Grunden till Saab var militär produktion med staten som beställare, På grund av de stora medel som satsades på att bygga upp ett svenskt flygvapen kom Saab snabbt att bli landets största producent av försvarsmaterial. Statens ambition om att ha en omfattande nationell försvarsindustri var viktiga förutsättningar för att såväl Nohab flygmotor som Saab etablerades i Trollhättan.
Det försvarspolitiska läget under 1930-talet blev för Sverige allt mer utsatt. Försvarsbeslutet på 1920-talet hade inneburit en betydande nedrustning då man ansåg risken för ett nytt stort krig liten. Under senare delen av 30-talet blev det allt mer tydligt att en upprustning kunde bli aktuell men det var egentligen först i och med krigsutbrottet som riktigt stora medel tillfördes försvaret och produktionen av försvarsmaterial.
Man kan spekulera kring kontinuiteten av statlig inblandning i Trollhättan. Var förläggandet av Saab och flygmotortillverkning i Trollhättan en följd av att staten redan hade betydande intressen i Trollhättan (genom Kanalbolaget och senare Vattenfall)? Mer generellt kan frågan ställas vilken betydelse statens projekt och inblandning haft för Trollhättan och hur staden hade utvecklats utan denna inblandning?
Saab i Trollhättan byggde under kriget en mängd flygplan men vid krigsslutet var det uppenbart att en omfattande produktion av militära flygplan inte skulle fortsätta. Man valde då att koncentrera flygplanstillverkningen till Linköping och företaget hade då att ta ställning till vad man skulle göra av fabriken i Trollhättan. Vad skulle man göra med fabriken, resurserna och kompetensen? Vad skulle företaget tjäna pengar på?
Biltillverkning på Saab 1950-tal. Bildkälla: Innovatum bildarkiv
Man ansåg inte att civilt trafikflyg hade tillräckligt stor marknad, inom tunga fordon var konkurrensen också stor medan däremot biltillverkning såg lockande ut. Volvo var ännu inte någon stor tillverkare och importen av bilar betydande. De maskiner som fanns, exempelvis plåtpressar kunde också anpassas till biltillverkning. 1947 togs det formella beslutet och en första prototyp kunde visas samma år (eftersom utvecklingsarbetet hade startat redan tidigare). Kommersiell produktion kom igång 1950, 1954 var hade fabriken producerat 10 000 bilar och årsproduktionen var 1956 6000 bilar.
År | Modell | År | Modell |
---|---|---|---|
Källa: Saab 50 år på väg | |||
1947 | Saab 92001 | 1949 | Saab 92 |
1955 | Saab 93 | 1956 | Saab Sonett I |
1959 | Saab 95 | 1960 | Saab 96 |
1966 | Sabb Sonett II | 1968 | Saab 99 |
1970 | Saab Sonett III | 1974 | Saab 99 L Kombikupé |
1977 | Saab 99 Turbo | 1978 | Saab 900 GLE |
1980 | Saab 900 Turbo Sedan | 1984 | Saab 900 Turbo 16S |
1984 | Saab 9000 Turbo | 1987 | Saab 900 Cabriolet |
1988 | Saab 9000 CD | 1991 | Saab 9000 SC |
1993 | Saab 900 SE | 1994 | Saab 900 Cabriolet |
1997 | Saab 9-5 | 1998 | Saab 9-3 |
1999 | Saab 9-5 Kombi | 2002 | Saab 9-3 Sportsedan |
2003 | Saan 9-3 Cabriolet |
Biltillverkningen inom Saab expanderade under 1950- och 60-talen och kom att bli en allt viktigare del av företagets verksamhet. 1968 skedde ett samgående mellan Saab och Scania-Vabis vilket gjorde det nya företaget Saab-Scania till en stor koncern med många olika produkter. Saab var fram länge dominerat av Wallenbergsfären genom Investor.
Besöks- och leveransadress:
Innovatum Science Center
Åkerssjövägen 16, Byggnad 60
461 53 TROLLHÄTTAN
Postadress:
Innovatum Science Center AB
Box 902
461 29 TROLLHÄTTAN
Telefon: 0520-289 400
Mail: sciencecenter@innovatum.se
Org. nr. 556556-7301
GLN 7365565567300