Slussarna här är lite större än sina föregångare och byggda efter samma mått som slussarna i Göta kanal mellan Vänern och Östersjön, som blev klara 1832. Då blev det viktigt med lika stora slussar också här för att fartygen skulle kunna åka hela vägen från Stockholm till Göteborg utan omlastning.

Portarna är av järn, klädda med furuplank och öppnades, eller stängdes, för hand med en portvandring. Det fungerar så att en stång vrider ett kugghjul som driver fram en axel. Slussarna är ovalt formade och har välvd botten.

Längst ner finns tappningsluckorna som öppnades genom att man vred ett järnkors.

Det tog 15 minuter att fylla en sluss tills varje port fick två tappningsluckor 1854. Trafiken hade ökat och med två luckor för att fylla slussen gick det snabbare. Tid är som bekant pengar och att behöva ligga och vänta på sin tur i slussarna ville man undvika.

Nils Ericson, som bodde med sin familj på gården Åker på andra sidan dalen, ledde arbetet och hade nära till jobbet de sex åren slussbygget pågick!