Den ruskiga historien finns avbildad på ett litet guldmynt från forntiden, en så kallad brakteat, som hittades i Trollhättan 1844, när den andra slussleden byggdes.

Också annat guld hittades och där vet man att inte riktigt allt hamnade på museum, som det ska enligt lagen, utan såldes av upphittarna.

Men guldmyntet med Fenrisulven, och en del annat, finns i Guldrummet på Historiska Museet i Stockholm. Myntet löstes in med 13 riksdaler i ersättning till upphittaren. På samma museum finns ytterligare två brakteater, guldmynt, som också hittats i slussområdet så sent som år 2009.

På den ena av dessa finns en runskrift som forskarna intresserar sig för. Runorna kan tolkas så här: ”Jag erilen heter Martjuv, jag skrev en kraftgivande formel”.

Det andra av de båda nyare guldmynten har en bild av en man som blåser in i örat på en häst. Förr fanns en utbredd uppfattning att någon med magiska krafter kunde bota en sjuk häst på det sättet.

Guldbrakteaterna är väldigt gamla, man brukar datera dem till senare delen av den så kallade folkvandringstiden, omkring år 450-540.

Hur gick det för Fenrisulven? Han var ju fastbunden men i slutet av den nordiska gudasagan, Ragnarök, slet han sig loss och dödade den högste av alla gudarna, Oden. Snipp snapp snut, så var sagan slut.

Att guldföremålen hamnade just här kan bero på att hit men inte längre kunde man komma med båt, sedan väntade de stora Trollhättefallen. Ofta placerades dessa föremål ljust där det fanns en ”gräns” av något slag.

Vad tror du, finns det mer guld kvar i marken?