STADEN TROLLHÄTTAN

INDUSTRIHISTORIA

Rysskranen – en viktig filmkändis

Titta upp på den gigantiska kranen som du står framför. Den kan lyfta 80 ton och byggdes på 1920-talet speciellt för att lyfta stora godslokomotiv ombord på fartyg för vidare transport till Sovjetunionen. Kranen är också kändis, genom sin medverkan i filmen ”Göta kanal” från 1981.

Lastning av lok till Ryssland 1922, på NOHAB:s eget ångfartyg Neebing.

Låt oss börja med den jättelika order på 1000 stora godslokomotiv som företaget Nydqvist & Holm (NOHAB) fick 1921 från det då nybildade Sovjetunionen, dagens Ryssland. Som förskottsbetalning skickade Sovjet i största hemlighet tio ton guld, motsvarande 26 miljoner kronor till NOHAB. Om detta handlar filmen ”Mannen från andra sidan” från 1972, med Bibi Andersson i huvudrollen. En stor utmaning var att transportera loken till Ryssland. Det gick inte att köra dem på järnväg eftersom Rysslands spårbredd var större än Sveriges, loken passade helt enkelt inte på rälsen. Sjövägen blev ett alternativ, genom Trollhätte kanal och Östersjön till dagens Sankt Peterburg.

Ett fartyg köptes in och så behövdes en kran som kunde lyfta och lasta de enorma loken. En kaj byggdes och kranen beställdes från Götaverken i Göteborg. 1922 började transporterna av loken direkt från fabriken i Trollhättan till Ryssland.

Kranen har en enkel funktion, den kan bara röra sig framåt och bakåt, men hade en stor kapacitet, över 80 ton. Kranen användes sedan under många år för att även lasta dieselmotorer och turbiner från NOHAB för färd ut i välden. Den fungerar fortfarande men används inte längre för någon lastning.

NOHAB var en viktig del av den svindlande snabba utvecklingen för kommunikation och transporter som inleddes i mitten av 1800-talet, från telegraf och järnväg till dagens digitala utveckling.

Vill du se ett lok som liknar de som fraktades till Ryssland så står det ett på Innovatum District, f.d. NOHAB:s fabriksområde.

FAKTA

RÄL Skenan som tågets hjul löper på.
SLIPER Den tvärgående balk av betong eller trä på vilken rälerna fästs i ett järnvägsspår.
SPÅRVIDD Avståndet mellan rälerna.
NORMALSPÅR Spårvidd 1435 mm. Vanligaste i Sverige och stora delar av världen.
SMALSPÅR Mindre bredd än normalspåret. I Sverige ofta 891 mm vilket motsvarar tre gamla svenska fot.
BREDSPÅR 1520 mm spårvidd eller mer, bl.a. i Ryssland.