Egentligen är smedjan ännu äldre. Den fanns med redan när företaget startade 1847, i andra lokaler.

Här inne finns de gigantiska hamrarna, ugnarna och alla verktygen kvar. Det doftar järn och damm. Smedjan är fortfarande igång och är därmed en av de äldsta i Sverige.

Förr tillverkades delar som axlar, ringar och kopplingsstänger till det som framställdes på NOHAB – lok, vattenturbiner och dieselmotorer. Man gjorde också verktyg som behövdes i arbetet som tänger, mallar och pressar. Det var en lite magisk plats där skickliga smeder kunde forma nästan vad som helst av uppvärmd metall.

Arbetet var hårt och ibland isande kallt på vintern trots värmen från ugnarna. Men man var också stolt över sitt arbete. Alla tre i arbetslaget, från smeden själv till hammarskötaren och smedhalvan, den som hjälpte till med att tända upp ugnarna och vattna det dammiga golvet.

På 1980-talet lades NOHAB ner och smedjan drevs vidare av de anställda. När verksamheten helt upphörde var utrustningen på väg till skroten men räddades av kommunen och blev en del av Innovatum Science Center.

Nu används smedjan av en grupp konstsmeder och under sommaren är den öppen för besökare.

Är du sugen på att titta in i smedjan? Är dörren öppen är det bara att gå in. Annars kontaktar du Innovatum Sciences Center.