Servicen fortsätter från arkivet med detta referensmaterial ur samlingarna, men flera av de tidigaste årgångarna av tidningsläggen måste nu tyvärr tas ur cirkulation på grund av att de är helt mekaniskt utslitna. Något som också skett, och sker, landet över hos verksamheter med samlingar innehållande motsvarande tidningslägg av andra dagstidningar.

Beståndet av inbundna årsuppsättningar av TTELA (tidigare Trollhättans Tidning) på Innovatum Science Center
Invid bildarkivet- och föreningsarkivet på Innovatum Science Center finns som många av besökarna vet en historisk tidningsskatt som referensmaterial staplade på hyllorna. Det rör sig om årsvis inbunda så kallade tidningslägg av Trollhättan Tidning (senare TTELA), från 1892 fram till och med 2012. Ett fantastiskt tidsdokument.

Som tidigare kommunicerats till besökare på plats i arkivets forskarsal, är situationen sådan att det nu dock blir ett stopp i cirkulation av det allra mest utslitna materialet av dessa tidningslägg.

Orsaken till att materialet är utslitet finns i tidningspappers sammansättning i kombination med över ett sekels flitigt bläddrande och hanterande. Resultat ser man idag – ett referensmaterial med omfattande mekaniskt slitage – som byggts på av flitigt användande här i forskarsalen på Innovatum Science Center de senaste tjugo åren. Naturligtvis också till än större del dessförinnan, med nära ett sekel på plats på andra platser där detta populära material tillgängliggjorts för allmänheten på flera platser i Trollhättan. En närmare inventering vi gjort i år, visar att flera av årgångarna nu är i alltför dåligt skick för att kunna tillgängliggöras längre.

I vissa fall kan man tyvärr tala om tidningspappersfragment, snarare än fullständiga tidningar.

Om tidningspappers nedbrytning och skicket på tidningsläggen för 1892-1913 med Trollhättans Tidning
Varför är då materialet så mekaniskt utslitet? Dagstidningspapper är av förklarliga skäl inte ett papper gjort för bevarande över tid – och liksom situationen vid många bibliotek, arkiv och historiska institutioner över landet ”pensioneras” nu kontinuerligt dessa gamla tidningslägg, och hänvisning ges istället till andra lösningar – såsom institutioner med mikrofilmat, eller digitalt scannat, material.
Sammansättningen i tidningspapper (trämassa eller återvunnet pappersmaterial) gör att materialet gulnar och blir ”sprött” över tid. Variation i materialet ses dels utifrån dess sammansättning, men också utifrån materialets användande över tid, och efter materialets förvaring.

I samlingen av inbundna tidningslägg här kan man se exempel på att även ofta studerade års tidningslägg hållit bättre, än något senare årgångar där tidningspapperet blivit mycket mer sprött.

I vår egen inventering är det dock framförallt det äldsta materialet, som under så många år varit tillgängligt för forskning på olika platser i Trollhättan till besökande allmänhet, som befinns i ett sådant skick att det nu tas undan ur användande.

Det rör åren 1892 fram till och med 1913. Vid minsta hantering i form av lyft, flytt eller bläddring av flera av dessa volymer släpper torkade, spröda gulnade tidningspappersbitar vilket naturligtvis gör det till en omöjlighet att tillgängliggöra detta referensmaterial. Tidningspapperets sammansättning, många års forskande på andra platser, dvs: rent mekaniskt slitage, och också faktumet att besökande under tidsspannet över 100 år tagit med sig egna ”urrivningar” ur tidningarna, tex: kring idrottsresultat med mera, har alltsammans bidragit till skicket idag. Se bild här intill av 1910 års inbundna tidningar som exempel.

Utöver de äldsta upplagorna, är det främst första och andra världskrigets volymer som bedöms vara mycket utslitna, sannolikt i och med allmänhetens stora intresse för krigshistoria och genomförande av otaliga studentuppsatser genom åren. Dessa tidningslägg är dock tillsvidare, naturligtvis tillsammans med övriga årgångar av inbundna årsvisa tidningslägg 1914-2012, alla fortsatt tillgängliga för allmänheten vid bokade besök i forskarsalen intill förenings- och bildarkivet.

Hur kan man fortsatt ta del av de nu äldre nu ”pensionerade” årgångarna av dåvarande Trollhättans Tidning?
Det finns lyckligtvis flera sätt att även fortsättningsvis ta del av årgångarna som nu tas ur cirkulation här.

Lokalt finns 1892-1913 års tidningslägg hos Trollhättan stadsbiblioteket på Folkets Hus i Trollhättan i mikrofilmad form. Länk finner du här nedan.

Kungliga biblioteket bedriver ett digitaliseringsprojekt av Sveriges dagstidningar. Idag finns många uppsättningar av landets dagstidningar äldre än 115 år digitaliserade och tillgängliga. Läs mer på länken, som också den finns här nedan.

Fortsatt välkommen till forskarsalen på Innovatum Science Center för tidningsstudier!
Naturligtvis kommer vi även fortsättningsvis att erbjuda alla övriga årsvisa tidningar med liknande uppsättning referensmaterial i form av tidningslägg av Trollhättans Tidning (senare TTELA) i brukbart skick till besökarna.

Vi arbetar just nu för att i forskarsalen skapa bättre överblick i beståndet av årgångarna för besökarna genom att inom kort förflytta dem närmare övrigt referensmaterial och lokalhistoriskt bokmaterial direkt ut på hyllor i forskarsalen.

Fortsatt välkommen att boka tid och sedan komma på besök och studera äldre inbundna TTELA (och tidigare Trollhättan Tidning) här hos oss!

Läs mer om digitala dagstidningar på Kungliga biblioteket >
Trollhättans stadsbibliotek >