Från jordbrukarland till industrination

Hur reagerade den jordbrukande befolkningen på att staten gjorde intrång i äganderätten, och vad fanns det för möjligheter för människor att använda jorden till annat än jordbruk? Ur ett underifrånperspektiv berättas historien om hur Sverige gick från att vara ett jordbrukarland till en industrination.

Efter andra världskriget fattades en rad politiska beslut med syfte att förändra det svenska jordbrukets struktur. Målet för framtiden var medelstora familjejordbruk där rationalitet och lönsamhet var ledorden. För att uppnå detta beslutades, bland annat, att all försäljning av jordbruksmark som inte skedde inom den närmsta familjekretsen skulle godkännas av staten. Jordförvärven kontrollerades av de regionalt inrättade lantbruksnämnderna. Men vad hände när staten nekade jordförvärv för vissa, men stöttade och uppmuntrade andra? När blev det konflikt om markägande och markanvändning, och vad fick detta för konsekvenser för strukturomvandlingens mål?

Under den här föreläsningen berättar doktorand Anna R Locke, Institutionen för historiska studier, om hur den så kallade jordförvärvslagen tillämpades i Sverige mellan åren 1945-1989, och vad tillämpningen mötte för reaktioner bland både bönder och andra som önskade bruka och äga jorden. Ur ett underifrånperspektiv berättas historien om hur Sverige gick från att vara ett jordbrukarland till en industrination.