En solig måndag i juni, efter två års pratande och planerande, hoppade vi äntligen in i två minibussar och begav oss från Västra Götaland till Dalarna. Vi var personer från ideella och offentliga kulturarvsorganisationer och vi alla arbetar med kulturturism inom Prisma Västra Götaland på olika sätt. Tanken på resan väcktes efter att flera av oss gått hembygdsförbundets kurs ”Kulturarvet som besöksmål” och sett hur drivande och framgångsrika kulturarvsaktörer runt om i Dalarna är. Vi beslutade att vi ville träffa dessa eldsjälar för att ta del av deras hemligheter.
Resans upplägg passade perfekt in i Innovatum Science Centers projekt Upplevelsenäring, där fokus är att koppla samman kulturarv och turism.
Det första målet på resan var Dalarnas Museum som rymmer allt kopplat till Dalarna! Deras utställningar blandar gammalt och nytt i en modern och spännande kombination och även de ämnen man kanske inte trodde sig vara intresserad av väckte nyfikenhet och tankar tack vare denna mix. Utställningarna väcker nyfikenhet, nostalgi och minnen.
Den andra dagen åkte vi till Bjursås Hembygdsförening, Dalarnas äldsta hembygdsförening som driver Dössbergets Värdshus. Gården består av ett flertal byggnader som lockar olika målgrupper och kan användas vid olika event med museum, barnområde och ölservering. Hemligheten bakom föreningens framgång är att de har många olika ben att stå på. Nere i byn driver de en butik som drar in pengar och restaurangen i värdshuset drivs i egen regi. Detta gör att de har möjlighet att ta risker och göra satsningar som bara talar till lusten. Till exempel är deras satsningar på ett barnområde med en sagostubbe och djur väldigt lyckad och platsen är ett stort besöksmål för barnfamiljer.
Resan gick vidare till Sundborn, Carl och Karin Larssons hem, där en av deras släktingar guidade oss genom huset. Bostaden används fortfarande av släkten och besöksmålet drivs som ett familjeföretag. Detta gör att alla har en stark koppling till platsen och är väldigt mån om dess fortlevnad. Likt Bjursås Hembygdsförening har även Carl Larssongården flera olika ben att stå på med en butik, restaurang och en fristående konstutställning. Den personliga kopplingen gav något extra till besöket och det märktes att de som arbetar där brinner för både platsen och berättelserna.
Nu började det kurra i våra magar och vad passar inte bättre än knäckebröd när man befinner sig i Dalarna? Vi for därför vidare till Skedevi Bröd, knäckebrödsfabriken som lokalborna räddade från nedläggning. När produktionen gick knackigt för 20 år sedan tog Leksandsbröd receptet och flyttade produktionen till sin stora fabrik i Falun. Kvar stod ett samhälle utan arbetsplats och med sönderslagna ugnar. Knäckebrödets historia kunde ha varit slut för byn, men med hjälp av drivande personer, en crowdfundingkampanj och ett generöst bidrag från Abba-Benny Andersson kunde fabriken räddas. Idag gräddas knäckebröd under nytt namn och Skedvi Bröd har stöd av gemenskapen i byggnaden. Idag består det gamla bageriet av saluhall, restaurang, mejeri och en inredningsbutik. Detta gör att de olika aktörerna lyfter varandra och kan sälja en upplevelse.
Vi fick själva prova på att grädda vårt eget knäckebröd i de vedeldade ugnarna och det bjöds på knäckebröd med delikatesser från både mejeriet och saluhallen. Att bara grädda knäckebröd är en upplevelse i sig och att kunna kombinera det med de andra lokala producenterna lyfter upplevelsen ytterligare! De flesta av oss kom dessutom därifrån med såväl knäckebröd som delikatesser och inredningsprylar i våra kassar.
Den sista dagen besökte vi Falu Koppargruva och fick träffa Visit Dalarna. De berättade om hur de arbetar med att lyfta hela Falun som världsarv i samverkan mellan ideella, offentliga och näringslivet. Visit Dalarna har valt att paketera regionen som helhet för att förlänga besöket och utöka turismen utanför skidsäsongen och lyfta platser i hela regionen.
Våra slutsatser utifrån våra besök är att aktörer som lyckats som besöksmål är de som erbjuder upplevelser kopplade till det lokala och genuina. De står på flera ben, vilket gör att de har råd att ta risker och kan erbjuda upplevelser som ekonomiskt kanske inte kan stå för sig själva. Besökarna är villiga att betala lite extra för det genuina med personliga berättelser och lokala råvaror, vilket ger en extra dimension till besöket. Vi såg även hur viktig samverkan är där flera aktörer som går samman är starkare än var och en för sig. Vi känner därför att vårt arbete med Prisma Västra Götaland är viktigt och vi hoppas att grynkorven från Skara eller den bohuslänska ostkakan kan locka lika många turister som Falukorv om vi samarbetar på rätt sätt och lyfter det genuina med vårt kulturarv. Samtidigt skall vi inte vara rädda att kombinera vår historia med det moderna kulturarvet.
